Förutsättningar för välfärd

Vi funderar sedan en tid över förutsättningarna för välfärd. För oss är den solidariskt finansierade generella välfärden en viktigt del i demokratiska samhällsbygget.

Men vilka är utmaningarna för framtiden? Demografiska realiteter och strukturella förändringar knackar på dörren. Skattebasen förändras samtidigt som människors förväntningar på välfärdstjänsternas tillgänglighet och kvalitet ökar. Arbetsutbudet måste sannolikt öka samtidigt som den arbetande delen av befolkningen minskar.

När man frågar företagare om vad som är viktigt när de etablerar ny verksamhet handlar ofta svaret om det offentliga samhället möjlighet att leverera välfärdstjänster. Det handlar om tillgång till bra skolor för medarbetarnas barn, det handlar om närhet till kulturupplevelser, teater och musik, det handlar om tillgång till bra sjukvård och det handlar om väl fungerande infrastruktur-vägar och kollektivtrafik för både medarbetare och eventuella produkter.

Men när Svenskt Näringsliv tar till orda handlar det som vanligt mest om för höga skatter och mer flexibel arbetsmarknad istället för att se att skatterna finansierar alla de förutsättningar som företagare tycker är viktiga och att en arbetsmarknad med ordning och reda bidrar till trygga medarbetare som kan fokusera på att utveckla arbetet.

Arbetsmarknadens funktionssätt är naturligtvis väldigt viktigt även om möjligheterna att få ett jobb hänger samman med om det överhuvudtaget finns något jobb att söka. Företags villkor och förutsättningarna är därför avgörande för om det ska finnas några arbetsplatser att gå till. Det är viktigt med ett samhälle som uppmuntrar entreprenörskap, som satsar på utbildning o forskning och skapar ett gott klimat och bra regelverk för nya innovationer.

För oss handlar det om att se och identifiera alla de faktorer som är viktiga för att företag ska kunna växa och utvecklas i Sverige. Inte bara några. Att förändra regler och avskaffa onödig byråkrati är några men det finns betydligt fler. Näringspolitik måste vara långsiktig och handlar i grund och botten om ett mer effektivt resursutnyttjande. Samhällets olika aktörer, t ex företag, myndigheter, fackliga organisationer och högskolornas förmåga att samarbeta strategiskt och långsiktigt är avgörande för resultatet.