Handlar socialpolitik om solidaritet?

Under flera år har Akademikerförbundet SSR fokuserat på välfärd.
På generell och solidariskt finansierad välfärd för alla. På avsaknad av välfärd för några.
Vi har konstaterat att den generella välfärden inte är starkare än dess svagaste länk, den välfärd som den med minst resurser får del av.
Under samma period har flera av de system som är nödvändiga för att kunna upprätthålla en hög nivå på den generella välfärden dramatsikt förändrats. Sjukförsäkringssystemet och a-kassan är exempel på det.
Den som har jobb har ofta fått mer i plånboken men samtidigt har de gemensamma välfärdstjänsterna fått nya förutsättningar. Tillgänglighet till vård och omsorg, barngruppers storlek, kvalitén i äldreomsorgen och ökning av antalet barnfamiljer som vräks är exempel på det.
Människor som pressats ur systemen är idag hänvisade till försörjningsstöd. Det innebär att trycket på socialtjänsten ökat dramatiskt.
Genom att undersöka hur våra medlemmar i socialtjänsten har det på jobbet får vi också reda på hur samhället klarar av att stötta dem som kanske mest av allt behöver det. Bakom statistiken gömmer sig många människors berättelser, om deras liv, erfarenheter och drömmer. Om liv som slagits i spillror och om människor som rest sig och kommit igen. Men om socialtjänsten ska kunna fungera så behövs mer resurser. Och mer solidaritet.


I veckan har Akademikerförbundet SSR presenterat tre undersökningar om socialsekreterare I Malmö, Göteborg och Stockholm. Undersökningsföretaget Novus har intervjuat socialsekreterare i några utvalda stadsdelar i de tre städerna. Låt vara att stadsdelarna valts just för att de har högre arbetslöshet, större segregation och mer av utanförskap än andra stadsdelar. Men resultatet är inte desto mindre alarmerande.


I Göteborg är det stadsdelarna Bergsjön och Lärjedalen som undersökts. Två av tre uppger att antalet ärenden, tyngden i ärendena och stressen ökat de senaste två åren. Många uppger att de inte ges möjlighet att jobba på ett professionellt sätt, att utrymmet att jobba med förebyggande insatser minskat och att kommunens ekonomi styr valet av insatser. Christina Matsdotter som är ordförande i Göteborgs stads SSR föreninge menar att politikerna måste ta ansvar för socialtjänsten i kommunen och ge förutsättningar att göra ett professionellt arbete.


I Malmö är det stadsdelarna Rosengård, Södra Innerstaden och Kirseberg som satts under lupp. Resultatet är i många avseenden lika. 70 procent av de tillfrågade uppger att arbetsuppgifterna, stressen och tyngden i ärendena ökar. Jan Lanzow Nilsson som är facklig sekreterare i Malmö är orolig för att de medborgare som har samhällets allra största behov av stöd och skydd är de som kommer att drabbas.


I Stockholm har stadsdelarna Rinkeby/Tensta och Enskede/Årsta/Vantör granskats. Här uppger 73 procent av socialsekreterarna att resurserna för det förebyggande arbetet minskar. Budgeten är överordnad och hälften uppger att de inte längre har möjlighet att leva upp till socialtjänstlagens intentioner. Ann-Cathrine Hjert som är ordförande i SSR föreningen i Stockholms stad berättar att klienter med behov av placering erbjuds öppenvård och de klienter som är i behov av öppenvård, de får ingenting alls.